Själ och hjärta

Rubriken  har jag snott från Lars Winnerbäcks senaste platta, en EP med fyra låtar. Titelspåret börjar med raden “Jag är en enkel sång- och dansman i ett trasigt sosseland”. Om jag byter ut enkel sång- och dansman mot en enkel skribent och grubblare så skulle det kunna passa bra in på mig. Lars Winnerbäck är en lysande vardagspoet som är en mästare på att skriva precis som det är. Många av hans texter träffar mig mitt i magen. Den här gången har jag dock svårt att riktigt stämma in när han skriver att “jag tror att själ och hjärta är på väg tillbaka”. Där är vi inte riktigt överens, särskilt inte nu när vi fått ett högerblock som hårdsatsar på att ta över regeringsmakten och som gör det mesta för att avskaffa själ och hjärta när det gäller medmänsklighet.


Det är ett och ett halvt år kvar till nästa riksdagsval. Det som hittills varit lite luddigt men skönjbart har nu blivit mycket tydligare. Vi är nu tillbaka mot blockpolitiken. Något som rasade samman i och med att Alliansen med C, L, M och KD upplöstes. Nu när Liberalerna satt ner foten och anslutit sig till M och KD och samtidigt accepterat stöd från SD så var väl inte utspelet kring en gemensam migrationspolitiken som kom ut timmarna före partiledardebatten förra söndagen särskilt överraskande. Samtidigt är det ju bra att vi tidigt får en bild av vad vi har att vänta oss. Frågan är vad de fyra ytterligare skulle kunna komma överens om. Frågan är också om Nyamko Sabuni inte skitit i det blå skåpet och offrat riksdagsplatserna för L i och med flörten med SD. Det finns, trots allt, lite själ och hjärta kvar i det partiet har det visat sig.

I och med den ganska klara uppdelningen med en tydlig högerflank så får vi ett lite tydligare vänster/höger-perspektiv. Polariseringen gör också att eventuell åsiktsförändring stannar inom respektive block. Numera är det ju så att man enbart bildar sig en åsikt om man gillar källan den kommer ifrån. Därefter kan man ta till sig argument som grundar sig i den åsikten. Man väljer helt enkelt ståndpunkt om den kommer från rätt håll, där man redan har sina sympatier. Inte för att man övertygas om hur någon ser på saker och ting. På samma sätt avfärdas åsikter som kommer från “fel” källa. Visst, det borde vara tvärtom, att man först lyssnar in argumenten och sedan bildar sig en uppfattning, men den tiden är förbi. Det är bara att kika in på olika trådar på sociala medier för att se vad jag menar. Där saknas både själ och hjärta.

Den politiska polariseringen underbygger också detta med politikerfloskler. Som när Jimmie Åkesson kläcker ur sig att våld mot kvinnor i nära relationer är ett importerat problem. Det är ofta siffror som inte stämmer. Överdrifter och ibland rena lögner från samtliga debattörer. Jag skulle önska att i TV-debatter när floskler och olika siffror haglar över oss att frågan snabbt bollas över till neutrala och opolitiska experter som kan ge en bild av hur det egentligen ligger till. En snabb expertkommentar skulle snabbt kunna reda ut hur det förhåller sig på riktigt. Raka och enkla fakta. Jag tror att påhitt och lögner skulle minska drastiskt om man visste om att man blir granskad i realtid. Ett gratis förslag till alla mediaredaktioner inför kommande val. Det skulle ge oss väljare en bättre bild av verkligheten när vi sedan ska gå till valurnorna. Det kanske skulle kunna återskapa lite själ och hjärta, även i politiken.

Kommentarer inaktiverade.