Varför ska det vara så förbaskat dyrt att dö?

Varför ska det vara så förbaskat dyrt att dö? Det kostar ju inget att födas.
Kan du fatta hur det kan vara så in i h-vete dyrt att logga ut, att till slut lämna denna jämmerdal för en sista tur till sällare jaktmarker?!
För några veckor sedan begravde vi vår kära gamla mor. Hon har haft ett hel OK liv och blev nästan 92 år. Hon tillhörde också den generationen som alltid vill göra rätt för sig, därför såg hon till att det fanns lite pengar över till begravning. Det har liksom varit hennes generations livsuppgift känns det som, att komma i jorden utan att vara i skuld. Nåja, men, måste det vara så förbaskat otroligt dyrt att lämna in att man måste spara ett helt liv?
Mors mycket enkla begravning gick på, inklusive bouppteckning, 25 000 kr. Snittet ligger där någonstans, eller strax därunder. 25 papp! Det är morsans i särklass dyraste resa någonsin, det kan jag lova. Eftersom hon inte ska ha någon gravplats utan spridas i minneslund så klarar det hela sig utan gravsten. En sådan går annars på någonstans runt 10 000 kr. Det finns något billigare och det finns avsevärt dyrare.
Man sitter liksom fast i en tradition som är svår att undvika. Man kan ju inte bara kasta morsan i sjön eller gräva ner henne i skogen hur som helst, det gillas inte av samhället. Är det något man kan göra själv då?  Ja, på nätet finns lite ”Gör det själv-info”, vad sägs om:
Bygg din egen kista, plocka själv dina blommor, assistera i kyrkan eller vid ceremoniplatsen. Man får också efter tillstånd hos Länsstyrelsen sprida askan i havet eller i naturen, det sänker priset något.
Nu tycker ni kanske att jag är en synisk och avskyvärd person, utan någon som helst respekt i kroppen. Naturligtvis är jag inte beredd att slänga morsan i skogen, jag respekterar givetvis de traditionella begravningsceremonierna vi fått ärva, men jag tycker man känner sig ganska utlämnad, det finns ju inga bra alternativ. När man slagit ner rumpan på begravningsbyrån och företrädaren börjar sälja som den värsta Electroluxrepresentant är det svårt att värja sig, speciellt då man oftast inte känner sig direkt i högform där man sitter. De olika alternativen som haglar genom luften får inget pris förrän i slutet av samtalet och när man väl är där skulle jag inte tro att så många känner för att börja pruta. Det blir att bita i det, vid det här laget, ganska sura äpplet.  
Nej, jag föreslår att samhället även tar hand om den sista avfärden, utan extra kostnad. Man har ju, så att säga, haft hand om oss under hela resan, så varför inte ta ansvaret ända fram till ändhållplatsen.
Vad vi ska göra med de 800 begravningsbyråerna inklusive personal som nu suger ut det sista ur oss, det vet jag inte riktigt. Men kan de sälja en ekkista för 35 papp till någon som ett par dagar senare ska elda upp den eller gräva ner den i backen så är jag inte speciellt orolig. Då kan man sannolikt också sälja sand i Sahara eller lura på oss något annat skoj som vi inte behöver.
BJÖRN REIMERS


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *