En speciell och annorlunda jul

Krönika publicerad i KT/KK december 2016
Den här julen blir lite speciell, lite annorlunda. För första gången har jag kommit baksidan av vårt samhälle riktigt, riktigt nära. Sedan i våras har jag och min hustru engagerat oss i en motor- och bikerorganisation som kallar sig Drivers Against Child Abuse, DACA. Ett gäng fantastiska själar i blandade åldrar, både män och kvinnor, med ett gemensamt intresse kring motorcyklar och gamla jänkarbilar, men som också vigt delar av sina liv till att hjälpa utsatta barn. Barn som lever på vårt samhälles skuggsida. Barn som tillbringar stor del av sin tillvaro i skräck. Rädda för sina fäder eller andra män som slår och misshandlar deras mammor. Som får tillbringa delar av tillvaron i slutna rum på ett kvinnohus eller skyddat boende. Barn som mobbas i skola och på nätet. Barn som inte får fira jul som vi andra. Som inte kommer i närheten av varken julklappar eller julmat. Jag lovar att det ibland tar hårt på krafterna att uppleva dessa barns vardag. Att vi lever i världens bästa land där ett finmaskigt skyddsnät tar hand om de som på olika sätt far illa är inte längre sant. Alltför många faller utanför.
Tack vare DACA kommer nu ändå 600 av dessa barn att i år få en julklapp och lite mat på bordet. Jag inser att det vi gör egentligen bara är en droppe i havet, men det känns ändå väldigt bra att få vara med och dela med sig.

I söndags hamnade jag framför TV:n en stund och råkade in i en intervju med förre finansministern Anders Borg. Anders hyllade den politik han stod för i åtta år och som enligt honom är huvudorsaken till att det nu går väldigt bra för Sverige. På teknokratsvenska har han säkert rätt, som land tillhör vi de rikaste. Dock har fördelningen av våra rikedomar mer och mer kantrat över till de som redan har på bekostnad av de som får nöja sig med smulorna från de rikas bord. Det gå bra för landet Sverige, men långt ifrån för alla svenskar. Jag skulle vilja ta med Anders Borg ut på ett par besök hos de barn och familjer som DACA-medlemmarna träffar. Kanske skulle han då få fundera ett varv till på sin förträfflighet. Det gäller förresten även regeringarna både före och efter Borg
Det är ingen tvekan om att vi i vårt land har de resurser som krävs för att alla ska kunna leva ett gott liv. Problemet är snedfördelning och ökade klyftor. De rikare blir allt rikare medan fler och fler har fått svårt att klara vardagen. Jag har inga problem med att duktiga och företagsamma människor tjänar bra med pengar. Det jag har svårt att förlika mig med är den pågående nedrustningen av välfärden. Barn som inte får vård, föräldrar som går på knä när Försäkringskassan drar in tidigare bidrag, rörelsehindrade som blir av med sin assistans. Att en socialdemokratiskt ledd regering kan se på när detta sker och samtidigt sparka på de som redan ligger då kan man inte annat än bli riktigt förbannad. Att påstå att det går bra för Sverige är en rungande örfil på de som ofrivilligt lever i fattigdom när samhället drar in fler och fler resurser.

Den här julen har jag, som sagt, kommit väldigt nära verkligheten för många barn och deras familjer. Det är inte vårt samhälle som är deras stöd i livet, det är ett otal frivilligorganisationer, eldsjälar och deras sponsorer som ger dem en dräglig tillvaro. Det finns många i riksdagshuset och regeringskansliet som borde skämmas å det grövsta.
Till er alla, en riktigt god jul. Ta hand om varandra och skänk gärna en tanke till de som av olika anledningar inte har råd eller ork att fira någon jul.