Det är folket som bygger landet…..

Det är folket som bygger landet. Som alltid segrar till slut....

Det är folket som bygger landet. Som alltid segrar till slut….

Krönika publicerad i KT/KK 2015-01-02
Så var det då dags att återigen summera, att lägga ytterligare ett år till handlingarna. Det är inte helt enkelt att minnas allt, inte ens de allra lyckligaste stunderna, men i den stora världen är min känsla att det varit en hel del mörka moln på en sammantaget ganska dyster himmel.
Det är inte helt utan oro och olust jag ser fram mot ett nytt år heller. Jag tror att jag i grunden är hyggligt positivt lagd, men det är alldeles för mycket dynga omkring oss som styr sinnet mot att skapa en dysterkvist längst inne i min själ. Så först några förstämda spådomar inför 2016:
– Moderaterna, KD och Liberalerna gör upp med SD i riksdagen för att återta makten. Det blir ett extra val. Detta trots att den sittande regeringen nu genomför SD:s politik, punkt efter punkt. Anna Kindberg Batra skyr inga medel för att återta makten (se i Gävle), nu när hon blivit lite mer varm i kläderna och skakat av sig Reinfeldtspöket om att ha ett öppet hjärta. Alliansen spricker då Centern vägrar gå med på den nya flyktingpolitiken. (L) funderar länge på att också stå utanför, men eftersom Björklund är så maktkåt hoppar han på det blåbruna tåget utan att inse konsekvenserna.
– EU-projektet rasar samman. Schengenavtalet sätts ut spel då alla EU-länder stänger sina gränser.
– Kriget mot IS går vidare. Inget fredsavtal i Syrien. Det är alltför många starka krafter som tjänar på att kriget fortsätter. Pengar går alltid före människor på den här nivån, trots vad storpolitikerna säger i sina tal. Det är nämligen skillnad på ord och handling i politiken
– Klimatproblemen kvarstår. Trots att mängder av stora företag runt om i världen ligger i startgroparna för en snabbare omställning stoppas de av fega politiker som inte vågar utmana motkrafterna.
– Media försätter mot ytterligare ytlighet där några klick och snygga annonser går före en genomarbetad och granskande journalistik.
Dystert, jo, men inte orealistiskt.
Det är i den lilla världen de små glädjeämnen finns som står i motsats till den stora världens grå fasad. I den lilla världen ser jag fram emot under 2016:
– att bli farfar igen för andra gången. Vårt tionde barnbarn ska se ljuset detta år.
– DIF har värvat bra och smart så jag tror på en spännande säsong med ett till stor del nytt lag och kanske, som grädde på moset, en kvalplats mot högre skyar.
– att bli delägare och tillsammans med mina arbetskamrater ta över det företag jag varit anställd vid de senaste åtta åren ska bli en kul utmaning.
– att certifiera min hund Xtrimma till ID-hund under hösten, efter två års träning, enligt samma krav som den finländska polisen ska också bli en spännande utmaning.
För att återgå till den stora världen och mina dystra spaningar ovan, så tror jag givetvis att det finns hopp.  Det finns ett afrikanskt ordspråk som lyder: ”Vill du gå fort, gå ensam, vill du gå långt, gå tillsammans”. Det innefattar en hel del av det jag tror på. Endast tillsammans kan vi göra skillnad, ensam är det svårt att få till något vettigt. Ensam är inte stark.  Jag tror vi är många som vill se en bättre värld skapas. Som inte tror det är sunt att låta de allra rikaste bli ännu rikare på de svagastes bekostnad. Som inte tror på att hat och främlingsfientlighet är svaret på vårt lands framtid. Som vill se en värld där alla får plats, där våra barn, oavsett bakgrund, får en trygg uppväxt och en bra utbildning. Där sjuka och gamla får relevant vård och omsorg av kompetent personal med lön och arbetstider som ger dem möjlighet till ett bra liv utan psykiska åkommor och långa sjukskrivningsperioder.
I en demokrati är det folket som bygger landet. Därför tror jag att folket i vårt land till slut vaknar. Det kan ta tid, men varför inte en början under detta år, detta nådens år 2016.
God fortsättning och glöm inte att det är du och jag som till slut bestämmer vår framtid. Ta hand om varandra och sprid kärlek.