Personligt möte?

Håller vi på att avskaffa det personliga mötet?
Det var nog när jag besökte IKEA under julhandeln som jag började fundera lite på just detta. Håller vi på att få ett samhälle där vi, sakta men säkert, avskaffar det personliga mötet?
På IKEA har man infört obemannade kassor där alla själva slår in sina varor, betalar med kort, paketerar och åker hem. Livsmedelshandeln har infört samma grej, man kan handla utan att behöva prata med eller träffa en enda människa.
Det hela började väl annars när vi tog död på alla telefonister. Plötsligt fanns inte en levande varelse i andra änden när man ringde myndigheter eller tjänsteföretag, bara en metallisk röst som erbjöd ett antal olika knapptryckningar innan man, i bästa fall, kunde få någon hjälp.
Fler saker som stärker mina teser om avskaffandet av det personliga mötet är till exempel hur vi idag umgås med våra vänner. Inte över en kopp fika, utan via det som fått namnet sociala medier. Man  plockar helt sonika fram datorn och loggar in på Facebook, slänger ur sig något om att man nyss diskat, varit ute med hunden, läst en bok eller sett något TV-program. Man kommenterar någon annans korta inlägg med ett ännu kortare och har därmed idkat umgänge.
Inte heller ringer man numera upp om man vill något, nej, man skickar ett SMS och får naturligtvis snart ett pipande svar. Det är faktiskt ganska kul att gå på stan och se människor omkring sig med blicken fastnaglad på sin telefons display, tummen farande över tangenterna, knallande runt och umgås. Inte ens när vi dejtar behöver vi längre träffas, åtminstone inte inledningsvis. Det funkar lika bra att göra det på nätet, då har man så att säga skalat bort ett led och har därmed minskat ner anledningen till ett möte öga mot öga, ett personligt möte. Särbo är ett annat epitet.
Snart är också fikarastsnacket på jobbet ett minne blott eftersom undersökningar visar att man är effektivare när man jobbar hemifrån.
Vart vill jag nu komma med detta, nja, bara att det känns lite skrämmande när modern teknik motarbetar våra genetik och definitivt går rakt emot vår biologiska natur som det flockdjur vi egentligen är. Vi vill ju faktiskt vara tillsammans, prata, ta på varandra och ha trevligt, men den nya tekniken och det moderna samhället, styr oss åt helt motsatt håll.
När jag ser på den utveckling och där jag började, i kassorna på IKEA och ICA, minns jag med viss tillfredsställelse mitt senast besök i Skottland. I den stora livsmedelskedjans butik där vi köpte frukost fanns ca 15 kassor, alla bemannade trots att det inte var särskilt mycket folk i butiken på morgonen. Dessutom stod en person vid bandets slut och plockade i kassen med varor, räckte över den till mig, efter att jag betalat, med en lätt bugning och ett ”have a nice day, sir”. Det känns liksom trevligare på något sätt, eller hur?

BJÖRN REIMERS


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *