Skilda världar

Jag bor inte så ofta på hotell nuförtiden, inte heller medverkar jag i konferenser eller går på seminarier, men det har tidigare varit en stor del i mitt yrkesliv. Ibland mer, ibland mindre. Jag har då och då reflekterat över de personer som har som yrke att ta hand om mig på hotellen, på konferensanläggningar eller liknande ställen. Enligt mina ovetenskapliga överslag så kommer jag fram till att runt 80 procent har utländsk bakgrund. Detsamma gäller bland taxiförare och i kollektivtrafiken i våra större städer. När åkte du i en stockholmstaxi med en förare med helsvensk bakgrund senast? Jag kan inte minnas något sådant tillfälle.

Jag går inte ofta till läkare (tack och lov), men jag har lite småskavanker som ibland behöver en del vård och viss medicinering. Det inkluderar även några besök på Karlskoga lasarett och USÖ i Örebro. Jag har reflekterat över att de läkare som tagit hand om mig, vid samtliga tillfällen jag minns, varit av utländsk härkomst med några få undantag.

Under den pågående pandemin som fortfarande gäckar oss har vi överösts av olika TV-inslag från vårdsverige, en hel del från äldrevården ute i vårt avlånga land där framförallt undersköterskor, både manliga och kvinnliga intervjuats. Har du tänkt på att en stor del av dessa har haft utländsk bakgrund. 

Just nu sitter våra rikspolitiker och försöker komma överens om en ny migrationspolitik. Det går sådär. Inget talar heller för att man ska komma överens. Högerblocket kämpar med näbbar och klor för att vi ska ta emot så få som det någonsin går. När man beskriver en individ med utländsk bakgrund i deras kretsar så är det alltid en förortsboende arbetslös eller en vilt omkring sig skjutande gängmedlem. Det är bilden som ges och svenska folket nickar instämmande. Lurade av våra politiker att invandringen är en dyr förlustaffär för landet och att alla de som kommer hit är samvetslösa utsugare. Ingen av alla dessa hotellanställda, konferensvärdinnor, taxichaufförer, läkare, sjuksköterskor eller butiksbiträden verkar existera i Kristerssons, Buschs och Åkessons eller för den del Löfvens värld, trots att de omges och servas av dem dagligen. Jag har heller inte hört någon enda journalist ställt någon motfråga i olika debatter eller försökt framhålla att just dessa människor är en viktig ryggrad i vårt samhälle som fullständigt skulle rasa samman om de inte funnits. Nej, högerfolket ser bara ligister, kriminella och ”arbetslösa parasiter” när de beskriver våra invandrande bröder och systrar. Därför ska de helst stoppas redan vid gränsen. SD vill till och med skicka tillbaka de som redan etablerat sig och skicka dem dit de ”borde bo” i stället för i Sverige. Vi lever helt enkelt i totalt skilda världar.

Givetvis har vi problem med gängkriminella ligister som ofta har invandrarbakgrund. Det är dock inte ett migrationsproblem eftersom 98 procent av de som kommit hit är skötsamma samhällsmedborgare som inget annat vill än att göra rätt för sig. Det är ett politiskt problem som sträcker sig långt tillbaka i tiden och som inte löses genom att vi stänger dörrarna till Sverige eller ropar på hårdare straff.

En gång för länge sedan fanns ordet solidaritet med i samhällsdebatten, men det är inte politiskt gångbart längre. Nu är det tuffa tag som gäller.

Kommentarer inaktiverade.