När vilda västern kom till Degerfors

Ingen kan väl ändå påstå att det inte blivit händelserikt sedan vi fick ny regim i Degerfors. ”Ny på jobbet-syndromet” har gäckat oss medborgare en hel del. Men den vilda västern-historia som uppdagades förra helgen måste väl ändå ta alla pris. Kommunens högste folkvalde, kommunstyrelsens ordförande (läs Borgmästaren) ger klartecken till polisen (läs Sheriffen) att ge sonen till kommunens högste tjänsteman (läs vice Borgmästaren) tillåtelse att skjuta vildsvin från balkongen på sitt hus. Mitt i villabebyggelsen! Alla med något förstånd i behåll måste väl inse hur korkat det låter. Jag har pratat med både mycket erfarna jägare och därtill erfarna poliser i min bekantskapskrets och alla skakar unisont på huvudet och tror inte sina öron när jag berättat om beslutet. Mycket finns att fundera över hur jakten från balkongen rent praktiskt ska gå till utifrån de regler som styr skyddsjakt eller jakt överhuvudtaget inom tätbebyggt område.


Hur är det möjligt att polisen ger tillstånd utan att ha sett platsen? Svaret är att man litat på kommunen. I detta fall på miljö- och samhällsbyggnadschef Mårten Persson och kommunstyrelsens ordförande Muris Beslagic. När jag sedan läser artikeln i vår tidning i tisdags har denne Mårten Persson inte tyckt det varit nödvändigt att ta kontakt med grannarna och att ”kommunen inte kan tänka åt alla” samtidigt som då polisen litar på att kommunen gjort sitt jobb och ger klartecken utan att ha sett platsen. Hur vet man då att det är säkert? Vem tar ansvaret om det händer något? Ingen har ju koll. Det gäller ju ändå skarpt läge med ett jaktvapen. 
Intressant i sammanhanget är att ett jaktlag fått vänta i månader på ett tillstånd att jaga vildsvin i samma område medan alltså en privatperson fått genom ett skyndsamt hanterande av kommunens högste.

Det som väcker flest tankar är ändå tillvägagångssättet och vilka som är inblandade. Att kommunstyrelsens ordförande skyndsamt tillstyrker ärendet utan att ta upp det med övriga i kommunstyrelsen är oerhört märkligt, men i sammanhanget logiskt, ur ordförandens perspektiv. Han hade nämligen riskerat att inte få med övriga. Som vanligt vet han inget själv, men har kollat med de som vet och fått klartecken. Vilka är dessa experter? Det vore intressant att få reda på. Återigen en historia där övriga Sverige skrattar år oss.

Men, om ansökan nu gällt någon annan, ”vanlig medborgare i kommunen”, hade tillstånd då givits och behandlats med skyndsamhet av kommunstyrelsens ordförande? Jag är mycket tveksam, men det är givetvis mina egna funderingar.

Nu kommer grannarna att protestera högljutt vad det nu kan ge för resultat.

Jag pratar ofta med kunder från hela landet i telefonen. Nästan varje dag blir det fotbollssnack. Många är intresserade av hur det går för vårt rödvita lag. Men på senare tid har frågorna ändrat karaktär. Nu får jag oftare frågan vad för skoj som hänt i kommunen på senare tid. Som nu, vildsvinsjakt från balkongen.

Tycker det är bra att vi nu får en idrottshall till. Det har idrotten i Degerfors väntat på länge. Jag hoppas också att det går ihop ekonomiskt och att den investeringen inte drabbar andra satsningar på exempelvis skola och omsorg. Att man också räknat rätt gällande driftsfrågorna nu när en simbassäng också kommer till. Så den inte blir ytterligare ett magplask.

Money, money, money….

Tidningscitat: ”Tack vare pengar från kommunalfullmäktige kan vi backa från beslutet att inte få köpa pepparkakor till Lucia”. Undertecknat av förskolorna i Östersund.
När man läser sådant och samtidigt tar del av det exempellösa slöseri med pengar för att skapa ”Sveriges mest fantastiska sjukhus”, Nya Karolinska, är det samtidigt svårt att acceptera att det i vår välfärd saknas pengar och resurser ens till det nödvändigaste ibland. För samtidigt som samhället behöver mer resurser för att upprätthålla vår välfärd så kräver en majoritet av våra politiker ändå sänkta skatter.

Något måste vara väldigt fel när exempelvis nio av tio kommuner flaggar för att dra ner inom skolan samtidigt som alla vet vad det får för konsekvenser. Vi skulle ju dessutom satsa på skolan och speciellt på de elever som har det tufft. Lätt att rubricera i valmanifest, svårare att genomföra när vardagen pockar på. Dessutom ligger ju ansvaret på kommunerna där både intresset och den lokala kassakistan styr. Allt talar för, inklusive polisen själva, att skolan är en viktig nyckel kring det förebyggande arbetet i att minska rekryteringen till de kriminella gängen, kanske den viktigaste. Som jag ser det finns det bara en väg, förstatliga skolan så att alla elever, oavsett var de råkar vara födda, ska få samma chans. Se till att tillräckligt mycket kraft skapas för att skolan ska kunna bli det alla säger att de vill den ska bli men tittar bort när ansvar påkallas.

Karlskoga stänger en av två fritidsgårdar på fredagskvällar kunde vi läsa om häromdagen, bland annat på ledarplats. Nu gör man mittåt och via Lars Hultkrantz, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, meddelar man att det inte är politiskt förankrat. Allt är ett misstag. Jo, vad skulle det ha signalerat samtidigt som man ganska nyligen blivit utsedd till barnrättskommun, en av landets första. I Degerfors var man också på väg, men där revs frågan upp om att stänga den enda fritidsgården. Ett hedersamt beslut. Vi kan inte bara snacka om att satsa på våra unga, det måste också få kosta lite. Dessutom är det ingen besparing, det vet alla, men det är enkel matematik på kort sikt för att få budget i någorlunda balans.

Region Örebros vård går en halv miljard back samtidigt som regionen som helhet gör plusresultat. Är det inte då så att man helt enkelt budgeterat fel? Borde inte överskottet gå till vård, vad är viktigare?  

Fler skulle kunna räddas från prostatacancer, men det blir för dyrt kunde vi läsa i vår tidning här om veckan. Det finns alltså en statlig och generell gräns när det gäller att upptäcka och bota cancer. På grund av resursbrist får vi kallt räkna med lite svinn.

Åter till ”Nya Karolinska”. Vi ser att det faktiskt finns pengar och resurser i samhället så varför inte satsa dem där de behövs som mest. Nu ska man ändå, när bygget någorlunda står klart, sparka 600 personer. Byggherren får sina pengar på patienters och personalens bekostnad. Intressant är att det inte ska påverka vårdkvaliteten enligt deras egen utsago. Vore intressant att få reda på vad de där 600 har gjort fram tills de nu får sluta. Suttit och fikat i ett hörn?

Vi har ett av världens högsta skattetryck, ändå fattas det hela tiden pengar till vår välfärd. Något är förbannat fel och det fortsätter gå åt fel håll. Vi behöver helt enkelt en annan fördelning av samhällets resurser. Det finns pengar, problemet är att de befinner sig i fel fickor.

Nästan Allsvenskan

En dam kom fram till mig på gatan och sa ”jag gillar dina krönikor och läser dem alltid, utom när du skriver om fotboll”. Så, denna gång ber jag dig om ursäkt, för det här kommer återigen en liten hyllning till laget i mitt hjärta.

Jag stack ju ut hakan i våras och tippade att chansen till sämst tredjeplatsen för Degerfors IF och därmed kval till allsvenskan skulle kunna vara inom räckhåll. Det var ju inte så himla dumt tippat även om det nu inte blir bättre än en femteplats, vilket ändå måste ses som en väldigt lyckad säsong, särskilt med tanke på klubbens resurser.

Kul är också att det inte är de ”stora” etablerade lagen som Trelleborg, Halmstad, Örgryte, Brommapojkarna och GAIS som toppar tabellen inför sista omgången utan lilla Mjällby, överraskningen Varberg som ligger på direktplats till Allsvenskan samt Jönköpings Södra och Brage som slåss om kvalplatsen.

Till nästa säsong kan klubbarna i Allsvenskan och Superettan räkna in pengar från ett helt nytt TV-avtal med Discovery och vad jag förstår även ett spelavtal med Unibet som tillsammans ska inbringa 700 miljoner och som ska fördelas ut över elitklubbarna.

Om det kan hjälpa DIF att behålla spelare som Björndahl, Ekroth och Ladan kan väl bara framtiden utvisa. Kommer rätt anbud blir det säkert svårt. Det är den lilla föreningens ständiga dilemma att utveckla talanger för att sedan se dem göra karriärer i Allsvenskan och senare kanske utomlands.

Tråkigt är att publiken fortsätter svika. Degerfors IF är inte längre lika attraktivt för hemmapubliken, oavsett hur det går sportsligt. TV, som sänder varje omgång, är givetvis ett avbräck, men inte hela sanningen.

Ett annat dilemma DIF har är planen på Stora Valla. Som du säkert kommer ihåg så fick klubben spela sina två första hemmamatcher i Örebro då gräsplanen inte var klart för spel. Det innebar ett stort ekonomiskt avbräck som man hoppades kommunen skulle kompensera för då de inte kunde hålla Stora Valla spelklar. Man kom fram till en ganska krystad lösning i sista hemmaomgången mot Öster, men kom inte ens i närheten av den nästan halva miljon som avbräcket handlade om.

Trots att kommunen hävdar att man haft en bra dialog med DIF kvarstår dock problemet. Det finns inga som helst kommunala planer på att få till en plan som klarar alla väderförhållanden. Skulle vi få en lång vinter och en blöt vår så är risken överhängande att även nästa säsong får inledas med ett par matcher i Örebro. Det är den bittra sanningen.  Vi får hoppas vädergudarna är tillmötesgående och snälla och vårsolen varm i april nästa år. Förr eller senare måste något ändå göras. Vi kan inte ha ett lag i eliten utan förutsättningar att bedriva verksamhet på samma premisser som konkurrenterna. På något sätt är det tragiskt och mycket märkligt att vi har en kommunledning som inte har förstått marknadsvärdet av att ha ett lag i Superettan. Grannkommunen Karlskoga ser saken på ett annat sätt. Där betalar man ganska stora pengar för att BIK infört Karlskoga i klubbnamnet.

Tänk om Degerfors IF tagit sig till Allsvenskan, det är ganska små marginaler dit. Vilken beredskap finns i kommunen för ett sådant scenario? Ingen. Då blir Behrn Arena vår hemmaplan inte bara för ett par matcher på våren. Hemska tanke.

Sedvanlig tuppfäktning utan verklighetsförankring

Kollade du in den TV-sända partiledardebatten förra helgen? Jag lovade mig själv att byta kanal eller läsa en bok istället, men jag blev som vanligt sittande kvar. Det är ett fascinerande skådespel. Numera så medietränade att de vet exakt hur de ska agera. De enda som aldrig kommer att vinna en TV-debatt är Stefan Lövén och Per Bolund. Det har ingen betydelse att de sitter i regeringsställning och ju faktiskt kan påverka det de står och lovar, de har inte fattat att detta är ett skådespel, en tuppfäktning där politiskt innehåll inte är lika viktigt som sättet att marknadsföra det. Sprida oro är det nya svarta. Därför kan både Ebba Busch Thoor och Jimmie Åkesson ”vinna” en TV-debatt. De har fattat. Så länge som Stefan Lövén sprider förvirrade uttalanden, stakar sig och inte finner orden och formuleringarna som skapar rubriker, precis så länge är han medskyldig till SD:s stadiga ökning. Jimmie Åkesson har för länge sedan genomskådat hur han utnyttjar det till max. TV-debatter är en perfekt plattform för att sprida floskler utan att få motfrågor eller behöva förklara något. Annars liknar det mest en bonnauktion. En miljard hit och tre miljarder dit. ”Löften” utan någon som helst verklighetsförankring. Varför all denna fokus på gängskjutningar samtidigt som våld och mord i nära relationer ignoreras helt? 22 kvinnor mördades av sina män/sambos 2018.

Som jag tidigare skrivit så borde klimatfrågan vara en mycket hetare potatis utifrån bland annat de massiva demonstrationerna världen runt. I Tyskland fördubblades de gröna till drygt 20 procent vid senaste EU-valet. I Sverige ligger Miljöpartiet kvar kring 5 procent. MP måste hitta ett språk som engagerar på samma sätt på Greta Thunbergs. Per Bolunds slätstrukna figur under en TV-debatt kommer inte göra skillnad. De behöver en egen Greta.  

Värnskattsmotståndarna fortsätter att tjata om hur vi har gått miste om minst 200 miljarder sedan skatten infördes. Nyamko Sabuni är den som tjatar mest. Jag skulle vilja ha dessa påståenden bevisade. Hur har man räknat fram de 200 miljarderna? Jo, man har uppskattat att läkare, ingenjörer och andra med hög inkomst har valt ledighet istället för att jobba extra timmar. Men så bra då, om det nu är sant. Kanske har de då lagt några extra timmar att umgås med sina barn istället för att bara varit på jobbet.

Men, har då vården drabbats av att läkare jobbar mindre? Nja, följer man vårddebatten så verkar det inte vara pengarna som får läkarna att stanna hemma, snarare den arbetsmiljö som numera råder. Jag har inte en enda gång sett ett uttalande från någon läkare, gammal som ung, som klagat på skatter när de säger upp sig från sina tjänster.  Vi behöver generellt jobba mindre, inte mer för att klara våra livspussel och inte gå i väggen för några extra kronor i plånboken. Vi har ett samhälle där psykisk ohälsa ökar, det löser vi inte genom att jobba övertid.

Vi har också ett samhälle där klyftorna ökar, där folk sover på gatorna och pensionärer plockar tomburkar för att få det hela att gå ihop. Vi behöver verkligen inte satsa några pengar på de rikaste.

Jag är ganska övertygad om att lejonparten av alla våra läkare på sjukhusen runt om i landet inte önskar att de skulle kunna jobba mer, snarare tvärtom.

Sover de gott om nätterna……

Greta Thunbergs engagemang för klimathoten har nått nya höjder. En hel värld är nu med på tåget, man pratar om 4-5 miljoner människor ute på gatorna under #ClimateStrike och #FridaysForFuture.
Tillräckligt många för vi ska kunna kalla det en världsomfattande rörelse. Men, det är ju först när alla dessa människor och framförallt ungdomar engagerar sig och röstar så att gröna partier får den makt som krävs för att kunna genomföra klimatpolitik på riktigt som man skapat en revolution. Som det är nu är det mer snack än verkstad bland ansvariga politiker.

Partier med någon som helst uttalat miljöprofil; Vänsterpartiet, Miljöpartiet och i viss mån Centerpartiet backar samtliga i de senaste opinionsmätningarna medan klimatförnekarnas företrädare, SD, som enda parti ökar kraftigt. Det säger ju, trots allt, en del om svenska folkets klimat- och miljöintresse.
Men den verkliga verkligheten är ju, trots alla förnekare, i högsta grad verklig. Det visar ju om inte annat senaste tidens nyheter om havsnivåökningar och glaciärer som smälter allt snabbare.

Så en helt annan sak:
”Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan. Ursprungligt beslut om avrådan togs den 10 februari 2006. Avrådan gäller tills vidare.”
Citatet är hämtat från utrikesdepartementets webbplats.

Samtidigt; i mitten av september utvisades 50 unga män till Afghanistan och mottogs i Kabul av lokala myndigheter. Det visar hur Migrationsverket ser på UD:s rekommendationer. Lite märkligt kan man ändå tycka när man läser rubriker som;
”Kraftig bilbomb i Kabul, 95 döda”, ”Terrorattack under bröllop i Kabul, 63 döda”, ”50 barn skadade vid terrordåd i Kabul”, ”Bomb gömd i ambulans i de centrala delarna av Kabul, 103 döda och 235 skadade”. Media rapporterar hela tiden om hur civila betalar ett högt pris i Afghanistan. BBC har sammanställt att under augusti månad dödades i snitt 74 personer om dagen. Till detta helvete utvisar alltså Sverige asylsökande som fått avslag. Jag undrar stilla om tjänstemännen på Migrationsverket verkligen sover gott om nätterna? Likaså vår regering som ju är ytterst ansvariga.

De som satt agendan är givetvis Sverigedemokraterna där sedan flera andra partier, i huvudsak Moderater, Kristdemokrater och Socialdemokrater svansat efter deras retorik för att, som man tror, vinna nya röster. Jag undrar hur många av dessa kostymnissar som skulle våga tillbringa en vecka, ens en förmiddag, i Kabul? Inte många.

I Degerfors har man från politikerhåll klargjort att man inte tänker ta något ansvar när Coop ser sig tvingade att slå igen butiken. I Karlskoga skapar man en ekonomisk tvist med livsmedelskedjan Lidl när man i själva verket är indirekt ansvariga för att olagligt grävt ner farligt avfall på den tomt man sålt till Lidl. Samtidigt säger sig båda ledningarna värna om näringslivet i respektive kommun parallellt som båda tappar i den ranking där näringslivet bedömer företagsklimatet på hemmaplan.

Båda är medlemmar i Business Region Örebro vars motto är ”Tillsammans arbetar vi för att skapa tillväxt genom att få fler företag att starta, etablera sig och växa i regionen”. Nåja, då gäller det också att skapa ett gott rykte så att inte alla investeringar och etableringar hamnar i Örebro, vilket de sannolikt kommer att göra ändå, men det kan vi ta en annan gång.  

Ta kontakt med Växjö……..

För någon vecka sedan var jag på en fastighetsmässa och fick då chansen att lyssna på Anders Borg, ja den gamla finansministern du vet, som numera är mer känd för att visa snoppen på fester. Nåja, efter att han slutade som minister har jag hört honom tala ett antal gånger och han för ofta fram sansade profetior till oss företagare inom olika branscher.

I detta sammanhang hyllade han några kommuner som lyckats bättre än andra och mest hyllade han Växjö som år från år ökar i tillväxt. Hela 7 procent per år vilket, enligt Anders B, är högt även i ett europeiskt perspektiv. Huvudanledningen till Växjöfenomenet menade han berodde på kloka, smarta och flexibla kommunalpolitiker. De som förstått att samverka med det lokala näringslivet, förstått deras problem, lyssnat när det gällt att ge plats för utveckling. Dödat långbänkar när det handlat om omstruktureringar och nyetablering samt varit på tå när det varit brist på kompetens.

Jag tycker båda våra kommunpampar, Beslagic och Ring, ska boka ett möte med kollegorna i Växjö. Jag tror de kan lära sig något värdefullt.

I Degerfors har man nu skrotat tankarna på att samverka runt torget utifrån ett näringslivsperspektiv. Konsekvensen blev nu det befarade, att Coop nu beslutat att lägga ner butiken enligt ett pressmeddelande i torsdags, undertecknat av vd Tomas Sjölander.

En så stor tom lokal mitt i centrum är inte direkt någon magnet för övrig handel. Om man nu inte mörkat och har några andra ess i rockärmen så drabbas nu alla näringsidkare i centrum av det beslutet. Alla med någorlunda vetskap kring affärsetablering vet att man agerar magnet åt varandra. Det är ingen slump att IKEA, Elgiganten, MediaMarkt, McDonalds med flera etablerar på samma ställe. De drar kunder till varandra. Så funkar det även i mindre skala, exempelvis i ett tätortscentrum.  Nu är också Bröllopspalatset till salu. Vill någon köpa nu när huset i övrigt avfolkas?

Man har dock menat att man vill fräscha upp torget utifrån ett medborgarperspektiv. Det är här Växjöbesöket kommer in. För utan en fungerande näringsliv och en blomstrande handel blir det på sikt ganska ointressant att vistas i ett tomt centrum. Då tror jag inte ens ett utsmyckat torg drar besökare. Småföretagande är ryggraden i den eventuella tillväxt man kan hoppas på. Därför blir det ännu märkligare när man, direkt efter dessa beslut går ut och vill träffa alla kommunens företag för att se vad de vill och har för önskemål. Jag har svårt att se att något företag i kommunen gillar hur man hanterat torg/Coop/Captiva-frågan. Det kan ju innebära att nästa företag som sträcker ut en hand också får nobben.

Jag har aldrig hyllat Coops ”hot” om att lägga ner när kommunledningen nu inte köper infarten och parkeringarna, men här står man nu inför fakta. Jag utgår dock ifrån att man i det tysta jobbat sig blå efter något som nu ersätter Coop. För jag utgår ifrån att det finns en konsekvensanalys klar när nu Coop till slut slår igen portarna, eller?

Nu kommer sannolikt frågan om Kronhallens parkering räcker till. Det är väl dock ingen idé att fråga kommunen om hjälp i så fall. De gillar ju inte att hjälpa till när det gäller parkering och tillgänglighet.

Hårdare tag

Under senare tid har en intensiv debatt pågått angående gängkriminalitet och dödsskjutningar. Den blev inte mindre intensiv efter att två kvinnor nyligen mördats på öppen gata. Att en kvinna i månaden mördas av sin man eller sambo skapar dock inte lika heta rubriker, men det kan vi fundera över en annan gång.

Politikernas, i synnerhet moderater och SD:s, mantra är ”hårdare tag”, ”mer resurser till poliser”, ”längre straff”, ”slopad ungdomsrabatt” och liknande. 10 000 fler poliser och mer resurser till vårt rättssystem ska få rätsida på dessa problem. Lycka till säger jag.

För samtidigt som tuffare tag ska införas så ser man till att fylla på underlaget för dessa brott utan att man verkar se några som helst samband. Jag tänker på alla de ungdomar som år efter år lämnar skolan utan tillräckliga betyg och som går rätt ut i arbetslöshet. Under många år har skolan varit eftersatt, ända ner från förskolan till sista året i gymnasiet. Allt under namnet resursbrist. Köerna till ungdomspsykiatrin är milslånga, missbruksvården haltar, socialmyndigheter går på knäna. Bostadsbrist, en totalhavererad integrationspolitik och segregering skapar osunda miljöer som späder på problemen.
Vi håller på att svika en hel generation genom en usel ”låt gå-politik” och felprioriteringar. Vi vältrar problemen framför oss och har i stort tappat greppet.

Jag skrev en krönika för länge sedan om hur förskolepersonal redan väldigt tidigt kan se barn som de, med all sannolikhet vet, är i riskzonen för att glida snett, men som de inte kan, får eller hinner hjälpa. Problemet stavas resursbrist.

Barnens problem följer med dem till skolan, men där säger rektorn, ja just det, resursbrist.

Psykiatrin, i den mån man når fram dit, stoppar i dessa ungdomar olika medikamenter men tillstår att många skulle också behöva annan hjälp, exempelvis terapi, men läkarna larmar om resursbrist eller är oense om behandlingsmetoder.

I tonåren kommer de första brotten, snatterier, skadegörelser, misshandel, rån. Polisen kan inte göra något åt de minderåriga och socialtjänsten skyller på, ja, du vet ju nu vid det här laget. Resursbrist.

Efter skolan, inget jobb utan betyg. Men en tidigare klasskompis brorsa, killen med fet guldlänk och ny BMW, har ett förslag. Du får 1 000 spänn om du springer ett kort ärende. Här är det nämligen ingen resursbrist. Gängrekryteringen är ett faktum.

Så vart vill jag komma, ja innan man skriker på hårdare tag, fler poliser och längre straff så kanske man ska fundera över om det också finns andra metoder. Något som gör att de resurser man vill tillsätta inte bara skapas i slutet av denna kedja utan från början och hela vägen ut. Jag vill påstå att allt detta lyder under ett politiskt ansvar. Ett politiskt svek och totalhaveri som man inte vill kännas vid eller prata om. Nu tar man istället politiska poäng på att ropa på tuffa tag och hoppas på fler väljare, trots att man faktiskt är de som indirekt skapat problemen. Skulle hårade tag, längre straff och fler poliser vara lösningen på den allt hänsynslösare gängkriminaliteten, dödsskjutningar och eskalerande narkotikahandel, då borde USA vara paradiset på jorden. Kanske finns det också andra lösningar att pröva innan det är helt och hållet försent.

Så var det då vardag igen

Så är man då återigen tillbaka i vardagen efter en lång och välfylld semester. Det har även blivit en hel del behövlig vila mellan alla barn och barnbarnsbesök. På något sätt känns det som cirkeln sluts. Jag tillbringade alla mina barndoms somrar hos min mormor och morfar. Nu, när man är både morfar och farfar, kommer våra barnbarn till oss och livar upp tillvaron.

Men, som sagt, vardagen är åter här med allt vad det innebär av rutiner och invanda beteenden som ska återupptas. Nu står man inför de där löftena man givit sig själv nu när man haft lite tid över att tänka; att äta lite bättre, motionera lite mer och leva lite klimatsmartare. Jag kan bara gissa vartåt det barkar, men det får vi ta en annan gång.

Idag är det återigen en stor manifestation kring vårt lasarett. Förhoppningsvis går Karlskoga och Degerfors återigen man ur huse igen och berättar för de som bestämmer att åtminstone vi har bestämt oss. Kraven att öppna förlossningen snarast och att behålla all övrig verksamhet intakt.

Ett pressmeddelande i veckan flaggar nu upp för att det finns en vilja att återöppna Karlskoga BB, det är givetvis positivt. Problemet stavas personal och kompetens. Ska man öppna igen krävs att bemanningen håller för att slippa sommarstänga igen. Annars är man snart på ruta ett igen.

Kan man ändå ana mellan raderna i den insändare i veckan undertecknad av regiondirektör Rickard Simonsson att den inslagna tjänstemannalinjen fortfarande gäller, oavsett hur mycket vi protesterar? Tycker den kom väldigt lägligt innan dagens demonstration som ett sätt att ändå ha ryggen fri att göra som man vill. Här återstår att se hur mycket muskler politikerna har.

Efter att fler insändare undrat vad som egentligen händer i kommunen efter AllianSens valseger så gläntades det äntligen en aning på dörren. Västergårdens matsal ska öppnas och en ny idrottshall inkluderat en simbassäng ska byggas och skolorna ska upprustas. Hur det blir med torget får vi dock vänta med. Där fortsätter man att pussla fram och tillbaka med parkeringsplatsernas placeringar. Jag undrar hur länge Coops tålamod sträcker sig, men kanske menar man när man säger sig vilja krympa kostymen att det också kan innefatta antalet livsmedelsbutiker. Spännande ska bli att få reda på vad som menas med att föra in Degerfors in i modern tid. Dock inget om hur man ska hantera det stora ekonomiska underskottet annat än att det är den tidigare majoritetens fel. Men så är det alltid, på alla politiska plan. Problem är alltid någon annans fel.

Han har fått hatarna inom SD att jubla. Han har kränkt och häcklat, spytt sin galla över invandrare, muslimer, journalister, kallat politiska motståndare för efterblivna och domarkåren för ”jävla syltryggar”. Han har fått twitterförbud av partiets politiska ledning som ignorerats. Han har kört på utan att bry sig medan Kristersson och Billström i partitoppen på sin höjd kallat hans twittrande för ”olämpligt”. Men, så gav sig Hanif Bali på moderatikonen Carl Bildt och det var att skita i det blå skåpet. Där passerades alla gränser. Man kan kränka precis vem och vad som helst utan att den moderata partitoppen reagerar, men inte Carl Bildt. Jag tycker det säger mycket mer om moderaterna är vad det säger om Hanif Bali.

Ska inte en god man vara god?

I förra veckar var det en artikel i vår tidning som tog upp en konflikt mellan en god man och Anna som hon kallas i reportaget, den som den gode mannen är satt att hjälpa. Varför heter det god man förresten, den i detta fall är allt annat än god, det har jag en del insikt i eftersom jag känner den drabbade familjen. Bara att läsa breven hen skrivit visar på en totalt frånvarande av allt vad godhet heter. Det ska tilläggas att Anna, som är 40 år är förståndshandikappad, har autism och lider av svår epilepsi. Hon har assistenter dygnet runt.

När man sedan läser svaret på frågorna från överförmyndarnämndens representant så känner jag vibbar från 50- och 60-talens myndighetssverige. Här skyddar vi de våra, hur korkat de än har betett sig. Ungefär som polisens så kallade kåranda.

I detta fall har också kommunens socialförvaltning visat på dåligt omdöme. Man har fått en orosanmälan från den gode mannen om att Anna har ett uselt boende. Då fixar kommunen en lägenhet till henne på annan ort inom kommunen. Problemet är att varken den gode mannen eller kommunen har varit och besökt Annas lägenhet som de ändå dömt ut. Det skulle också kunna vara så att anledningen till orosanmälan beror på att Annas föräldrar kämpar för sin dotter och det vore enklare för de gode mannen att hantera Anna om hon separerades från sina föräldrar. Detta är dock min egen spekulation.

Trots att man gjort allt för att få byta god man har nu tingsrätten utsett den gode mannen till klientens förvaltare. I och med det har man också helt omyndigförklarat Anna som hon kallas i reportaget. Jag begriper inte hur detta kan fortgå. 

Det här med ålder är inte helt enkelt. Vi kan ju inte göra något åt att vi blir äldre, jag har heller inte så mycket i mot det i förhållande till alternativet. Dock börjar det kännas lite kymigt när man inser att den bortre parentesen krymper och kommer närmare. Jag har egentligen inte haft något åldersnoja någonsin tidigare. Ingen 40- eller 50-årskris. Men nu när man passerat 60 och går mot pensionsåldern kommer det ibland känslor jag tidigare inte tyngds av.

Det allra svåraste att förstå är kombinationen av hur man känner sig kontra vad som står i personnumret. Djupt därinne finns det fortfarande en liten nyfiken pojke som har mycket kvar att utforska och som inte för en sekund känner sig särskilt uråldrig. Lite klokare kanske, men även i det perspektivet finns väldigt mycket kvar att lära.

Jag brukar vara ganska väluppfostrad när det gäller att exempelvis lämna en sittplats på bussen till en äldre passagerare. Nu åker jag inte kommunalt så mycket, men efter dagliga resor med tunnelbanan under åren i Stockholm, sitter den vanan i. Problemet är nu att när jag reser mig och lämnar platsen till den äldre damen inser jag efter en stund att hon var ju inte en dag äldre än jag själv. Men det var inte jag som reste mig, det var pojken därinne.

Sedan några år tillbaka träffas jag och några gamla vänner och lirar lite rock´roll. Tre av oss är vänner sedan tonåren. Vi var runt 15 år när vi tidigare dagligen umgicks. Nästan 50 år senare har jag oerhört svårt att se dessa gamla kompisar som just gamla. De är fortfarande busiga tonåringar, om än lite gråare i håret och några kilo tyngre.

Kappvändarna oroar mig….

Finns det ett före och ett efter internet och sociala medier gällande vårt sätt att förhålla oss till mänskligheten eller är det bara ett uppdämt hat som tidigare inte kom längre än till frukostbordet hemma eller möjligen fikabordet på jobbet? Har det alltid funnits en omfattande främlingsfientlighet och ett så omfattande hat mot invandrare i vårt land innan Sverigedemokraternas retorik fick fäste?

En av de mest framgångsrika lögnarna är en av världens mäktigaste män, Donald Trump. Washington Post har registrerat över 10 000 offentligt framförda lögner sedan han blev president. Det är drygt 20 per dag. Här hemma har i huvudsak SD-politiker, men också representanter från andra partier, lika framgångsrikt spridit lögner och halvsanningar för att medvetet eller omedvetet öka på främlingshatet. Lögner och hat som sedan, som vandringssägner, effektivt sprids i sociala medier av och till människor som har svårt att ha två tankar i huvudet samtidigt. Mycket av denna dynga bärs också fram av dåligt pålästa journalister som likt duktiga idioter hakar på dessa osanningar utan att på något sätt granska eller ha tillräckligt med kunskap för att ställa en obekväm motfråga när chanser finns.

Personligen vill jag tro att vi människor i grunden är goda. Att vi ställer upp för andra när det behövs oavsett hår- eller hudfärg på den behövande. Men, de som ändå företräder dessa mörka tankar har varit smarta. Genom lögner och ”alternativa sanningar” har de mycket framgångsrikt under lång tid lyckats dupera en stor del av landets medborgare.


Tidigare kunde man gå in i en tråd på exempelvis Facebook och någorlunda sakligt debattera en fråga kring något luddigt påstående. Det är inte längre möjligt. Tråden ockuperas omedelbart att en hel hop hatare som effektivt dödar alla meningsmotståndare med ofta riktigt hemska påhopp. Så har man skapat en ny ”sanning”, ofta initierad av debattörer som Hanif Bali, Joakim Lamotte, Katerina Janouch eller för den del Jimmie Åkesson och hans meningsfränder. På senare tid är dock samtliga politiska inriktningar representerade av personer med alternativa sanningar till verkligheten i olika media. Det är så himla enkelt att ljuga nu för tiden. Alla gör det. Allt är sant tills det eventuellt motbevisas. I vissa grupper blir man helt enkelt avstängd och blockerad om man har avvikande meningar. En sådan grupp är ”Brottsplats Karlskoga/Degerfors” där flera av mina bekanta blivit utestängda efter att rent allmänt ha ifrågasatt rasistiska och främlingsfientliga påståenden. Man kan ju egentligen undra varför, men kanske känner man sig mer trygg tillsammans med likasinnade. Det som oroar är att man helt oemotsagd får sprida dynga och därmed ge fyr åt ännu mer hat och kanske därmed vinna över ytterligare någon som inte orkar tänka själv.

En annan sak som oroar mig mer och mer är den kappvändarpolitik som vårt land numera styrs av. Idag finns inga grundläggande och långsiktiga politiska ideologier längre. Idag styrs det mesta av vad som är bäst för dagen och i vilka grupper man kan hitta väljare. Jag ser stora risker med att man först skapar opinion för frågor som engagerar en massa människor, i många fall baserat på främlingshat, och därefter, när dessa vindar får fart på sociala medier och därmed engagerar nya väljare, också blir praktisk politik. Allt medan Stefan Lövén tar selfies med Ulf Lundell och Laleh för att verka folklig. Hujedamej……